söndag 20 juli 2008

I never meant to hurt you when I wrote you ten love songs.



När havet sliter våra hjärtan itu.
Och jag inser att jag inte kan andas med dina lungor,
eller leva utan gnistan som glittrar i dina ögon.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag vill tapetsera mitt rum med dessa ord, och astfalten här utanför. Alla löv på trädens enorma kronor ska texta dessa ord och vinden ska viska den i mitt öra hela tiden, vart jag än går. Om jag själv fick bestämma..
En massa bilder dyker upp inuti mitt huvud och det gör ont som det samtidigt kittlas (du vet som ett irriterande grässtrå brukar göra mot nakna sommarfötter?).
Men om jag ska vara rak på sak så är det här nog det finaste jag har läst på väldigt länge. Och, äh jag vet inte, jag är helt ordlös och förtrollad.

(puss
& jag skriver för mycket, förlåt)

Anonym sa...

gaaaaaaaaah jag dör! det var det finaste jag läst på år o dar!!!

Anonym sa...

P. ; Jag blir bara stum, tom på ord och på allt förutom det lilla leendet som kittlar mig i mungipan, åh vad rörd jag blir även om det låter så fel om man inte är åttio år att säga så, och det slår mig att du nyss steg över alla ord jag kan skriva eftersom du förklarat vad jag alltid önskar av någon varje dag. Så tacktacktack jag kan inget mer säga.

Jessica ; inga ord bara tack.